2 februari 2014

Samvetslistan #2 Stackarsheten

Virusinfektion, säger läkaren. Magsjukan, febern, de svullna händerna, ledvärken… Allt beror på den där virusinfektionen som jag fick för tre veckor sedan. Människor i min omgivning beklagar sig, uttrycker hur orättvist livet kan vara och tittar medlidande på mig. Det är fint att de bryr sig. Men på samma gång avskyr jag när folk säger så. "Stackars dig". Det är för sjuttsiken inte synd om mig. Jag har det bra. Jag har det så sjukt bra. Okej att det kanske gör lite ont att ta på mig tröjan, okej att det tar lång tid att gå till bussen, okej att jag blir tröttare än vanligt, men jag kan faktiskt göra saker. Jag behöver inte ligga i sängen hela dagarna. I två och ett halvt år. Tre veckor är ingenting.

Ändå är jag rädd. När provsvaren inte säger någonting. När värken vandrar runt i kroppen. När gråten kommer. Tänk om det här är mitt tillstånd nu. Tänk om det här är min framtida vardag. Men det vågar jag knappt tänka. För tre veckor är ingenting mot två och ett halvt år. Och om han inte tappat hoppet på tillfrisknande efter 30 månader, så kan jag väl inte göra det efter 21 dagar. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar