Han ringde igår. Värmen som spred sig i kroppen, när han undrade hur jag mådde. Lugnet i rösten hans, men frågorna avslöjade hans oro. Lillasystern mår inte heller särskilt bra nu. Och om vi hade bott närmare varandra hade vi kunnat vara sjuka tillsammans. Nu fick vi nöja oss med att dela telefontid en kvart. Det var lycka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar